Födelsedagspics.
Lite bilder från gårdagens födelsedagsfirande. För att summera åkte vi kompisgänget efter eftermiddagens föreläsning ut till seglarklubben i Sunnersta utanför Uppsala, beväpnade med badkläder för att basta oss heta nog att överleva årets första bad med +9 graders lufttemperatur. Det var en viss lättnad vi konstaterade att bastun var under renovering och att vi just den dan inte skulle få chansen att uppleva motsvarigheten till dopp i flytande kväve.
Istället fikade vi inne i klubbhuset och åt den härliga tårtan min kompis bakat. Mot kvällen åkte vi hem till mitt, åt middag ihop, spelade spel och kollade film. Av vännerna fick jag förutom blommorna ovan en chokladkokbok, chokladté och en stor ask chokladpraliner från min favoritdelikatessbutik i stan. All in all en jättehärlig födelsedag och ikväll fortsätter firandet litegrann, då jag kallat in den speciella insatsstyrkan för att få hjälp att äta upp tårtresterna.
Glad, trött och mycket, mycket nöjd.
Pust, det här med att fylla år är inte för mesar. Mer detaljerad rapport om dagen är att vänta när jag kan skriva mer än ett par ord i rad utan att ögonlocken faller ner. Men jag kan säga att jag har haft en födelsedag topnotch (se bara på den hembakta tårtan jag fick av min kompis) och jag är så otroligt glad över alla presenter och gratulationer från olika håll.
Till er som jag inte hunnit svara än, och er jag hunnit svara också förresten, vill jag bara säga jättestort tack. Alla fina ord betyder så mycket. Jag känner själv hur det börjar rycka i sentimentalnerven, vilket är ett säkert tecken på att det är dags att släcka för natten. Och jag gör det med ett leende på läpparna.
Bra väder, dålig diciplin.
Åkte ner på stan idag och träffade en kompis i Stadsparken (eller Stadsträdgården) för att plugga lite i solen. Yeah right. Ingen sund människa ägnar sig åt konfindensintervall och hypotesprövning när man kan sitta på en filt i gräset och käka glass. Under dagen genomgick jag också en förvandling från Anna-bara-Anna till Anna-det-mänskliga-stoppljuset-Anna. Det har inte börjat göra ont än, så än så länge kan jag uppskatta underhållningsvärdet i det.
Burn away.
Det är samma visa varje vår, precis som första dagen på en utlandssemester. Först händer ingenting, sedan händer ingenting och sedan ligger man där med lite lätt frossa, huvudvärk och illamående. Skyll mig själv, javisst, vem annars? Men ynk. Jag tror att jag måste äta lite glass nu, för att kyla ner mig själv inifrån.
Grillkväll.
Efter gårdagens segdragna skoldag bestämde jag och en kompis oss för att ge statistikboken långa fingret och bara njuta av det fina vårvädret. Beväpnade med en engångsgrill parkerade vi oss på gräset i den härliga trädgården som tillhör huset. Där satt vi barfota på en filt i gräset med varsitt glas vitt, vitlöksmarinerade kycklingspett och sallad medan solen långsamt gick ner över trädtopparna och husen.
I luften surrade humlorna runt träden, någon granne rev ner en stupränna, myror krälade över filten och luften luktade grillrök och hägg. Efter att ha dränkt engångsgrillen i stulet vatten från en grannes vattenkanna, parkerade vi oss på min balkong med kaffe, kladdkaka, vispgrädde och tända ljus, där vi blev sittande gott och väl till efter klockan elva på natten. Och allt var bara så härligt.
Kortnummer på vift.
I brevet står ingenstans hur det skulle gått till och då börjar man ju fundera. Har jag på sistone gett ut kortuppgifter till någon amerikansk telefonröst för att vinna en resa till Florida? Kanske tagit emot pengar från en stenrik affärsman i Nigeria mot provision? Nope. Mina kortköp över internet är begränsade till och endast till två saker: SJ och Blocket (som i att betala annonsavgiften med det). I övrigt vanliga butiksinköp. Helt klart är ju att någonstans finns det en tjyv och jag vill veta var, så jag vet om jag ska börja ta bussen istället för tåget eller handla på Konsum istället för Ica.
Längre i brevet står det också: Skulle du drabbas av obehöriga uttag eller köp, hålls du självfallet skadelös. Jag tänkte skriva ett brev till banken.
Hej Nordea!
I sex månaders tid har jag haft en månantlig utgift på flera tusen till en bostadsrättsförening. Eftersom mitt kortnummer hamnat i orätta händer och det rör sig om en sammanlagt stor summa pengar vore jag tacksam om ni så snart som möjligt kunde återinsätta den totala summan på mitt konto. Tack på förhand.
Zombie, zombie, zoombie-ie-ie...
Och det är ju varken logiskt eller konsekvent. Om jag kliver upp 8 på morgonen imiterar jag knappast en levande död vid klockan 20. Om vi bortser från möjligheten att min tre timmar långa tågresa orsakat jetlag, har jag en klar misstanke att boven är min hjärna. Den är genetiskt programmerad att hata (vilket är ett starkt ord och själva anledningen till att jag använder det) tidiga mornar och nu får jag ta straffet för att den barnsligt tjurar. Tack. Tack.
Sommarbestyr.
Värmen och våren överrumplade ju för någon vecka sedan och den traditionella klädpaniken följde i dess fotspår. JagHarJuIngetAttHaPåMig-syndromet big time... men min sommargarderob består faktiskt mest av ekande ljud. Helt ärligt. Så nära vakuum man kan komma utan att det faktiskt råder vakuum. (Parentes: ordet "vakuum" är ju helfestligt. Vakuum-uum-uum).
Dagens inventering av Moras shoppingutbud resulterade i alla fall i en söt liten sommarklänningssak. Perfekt eftersom jag har bestämt att det ska bli en fantastisk sommar i år och planerar att möta den uteslutande i klänning. Och förstås kommunens oformliga arbetskläder i sanslösa färgkombos eftersom det sällan finns matchande set, men det låter ju inte alls lika kul.
Valborgsinlägget.
En sammanfattning i ord och bild av ett fantastiskt valborgsfirande i the one and only valborgs-town Uppsala.
---
7.30. Champagnefrukost.
Champagne och jordgubbar i Vasaparken, vilket låter far more glamouröst än vad det faktiskt var (Chapel Hill, halvsura belgiska jordgubbar till totalt överpris och ynka plus 10 grader).
Med (främst) teknologstudenternas hemmasnickrade flottar av varierande utseende och kvalité. Trots att vi var där blott en timme innan start fick vi, helt i oenlighet med logikens lagar, SuperDuper-platser vid första fallet (och för många flottar också det sista), vilket i detta fall är att direkt jämställa med första parkett.
Här började solen också skina och upptinade ekonomstudenter strålande i kapp med den. Underhållningen var på topp och humöret likaså.
.
Precis som traditionen bjuder. Det behöver knappast sägas: vi kände oss inte ensamma. Lunch, vin och prat på en filt i solskenet i gröngräset tillsammans med kända och okända personer. Solen stekte, vi glassade och livet var bara allmänt gött att leva.
Köerna började redan innan 12. När vi kom ner till Snerikes nation (en av de största) vid 13.30 ringlade sig köerna långa men vi hittade en kompis långt fram i kön (trängas, vaddå?) och var inne på nolltid.
Champagnegaloppet var helt utan jämförelse med något jag upplevt tidigare. Jag har aldrig sett folk dricka så lite alkohol i förhållande till mängden som florerade. Det var ga-elet, som en scen ur en stereotyp amerikansk tonårsfilm. Live-band, solsken och champagne överallt, överallt, överallt.
Här kom de oömma kläderna jag bar efter råd från erfarna vänner till sin rätta. Jag vet helt ärligt inte hur jag ska beskriva champagnegaloppen, annat än som blött, overkligt och fantastiskt kul.
16 och framåt. Grillning på Studentvägen.
Endast vetskapen om att man var en i mängden gjorde att jag kunde gå genom Uppsala med huvudet höjt hem klockan 16 till lägenheten, indränkt i champagne från hår till skor. Det ska dock erkännas att jag satte någon form av hastighetsrekord mellan porten och min hall.
Efter en grundlig rengöring i duschen bar det av till Studentvägen för stor grillfest och avslutning på en händelserik valborg 2008.
What the fuss was about.
Det finns en massa härliga bilder och berättelser från gårdagen som jag tänkte dela med mig av senare idag. För just nu ska jag packa klart, trycka i mig lite lunch och om någon timme stiga på tåget till Mora. Hörs där.
Kvalborg och valborg.
I mina ögon har valborg alltid varit högtiden Gud glömde. Det går ut på att ha så roligt som möjligt, men eftersom ingen riktigt vet vad som gör dagen rolig är alltsammans dömt att misslyckas.
Vad jag däremot lärt mig de senaste månaderna är att valborgstristessen som råder i stora delar av landet är universums sätt att balansera den hysteri som råder i Uppsala. Det är fullkomligt galet och firandet började redan förra veckan, med Forsfestivalen.
Här räcker det inte med valborg, här har vi kvalborg också. Det vill säga dagen innan valborg. Det vill säga idag. Överväldigad av alla nya begrepp och måsten har jag slutit mig till att kvalborg basically är en vanlig utekväll. Om man inte vill in på Stockholms nation, då bör man börja köa 12 på dagen.
Valborg då? Tja, stan invaderas av ryggsäcksförsedda valborgsentusiaster, till att börja med. Det är champagnefrukost, forsränning i Fyrisån, picknickar, champagne-galopp, mösspåtagning, grillning, utgång... Ni hör ju. Universum kompenserar rejält.
Lägesrapport.
Skola: Vågar inte berätta hur mycket jag pluggat idag, för då skulle ni bli mörkrädda. Och skicka efter trevliga män i vita rockar att hämta mig, och sådant hinns absolut inte med just nu.
Födelsedag: Knåpar på en önskelista inför Den Stora Dagen i maj. Och har bestämt mig för att såvida det inte dimper ner en party planner i knäet på mig snarast blir det nog ingen stor födelsedagsfest. Låt dock inte det hindra er från att skicka presenter, massor av presenter!
Ekonomi: Har med ett par få knapptryck trollat bort över halva CSN-pengen för månaden. Räkningar måste vara en av de största nackdelarna med vuxenheten, tätt följt av avloppsrensning.
Övrigt: Det talas om två saker i Uppsala just nu: kvalborg och valborg. Återkommer angånde fenomenen, som definitivt förtjänar ett eget inlägg.
Kan detta vara vår, månntro?
Ett par (mobil)bilder från den strålande dagen. Alla möjliga saker har börjat blomma och när jag går med mamma som kastar ur sig växtnamn utan synbar ansträngning blir jag verkligen påmind om hur fruktansvärt dålig -- kass -- jag är på växter. I mina öron låter det mesta som bakterier eller infektioner.
Uppsala kryllade av människor idag. Värmen verkar locka fram alla möjliga människor som bestämt sig för att utnyttja finvädret till max utifall att det här skulle råka vara 2008 års ranson sommar. Mamma och jag var naturligtvis inte sämre. Större delen av dagen spenderades nere på stan, kravlöst och härligt. Vi åt lunch på en uteservering, shoppade och fikade i det gassande solskenet vid Fyrisån. På kvällen myste vi på min balkong med varsitt glas vin och tyckte att livet inte alls var särskilt tokigt.
Celebrity spotting i Stockholm.
Vem? Gunilla Pontén.
Var? PK-huset.
Detaljer: Helt svartklädd med antenn på hatten och gigantiska brillor, eskorterad av ett par assistenter slash bodyguards.
Kändis nr 2
Vem? Marie Göranzon (polischefen i Beck bl.a.).
Var? Utanför Sturegallerian.
Detaljer: Stod med stora solglajjor och pratade med en okänd man i solskenet, MYCKET upprörd av vad mamma och jag slöt oss till handlade om vad Lars Norén skrivit om hennes make Jan Malmsjö i sin nya bok. "Vidrigt alkoholiserad" var två ord vi roade snappade upp ur konversationen.
För övrigt var vädret underbart och jag har syndat lite. Och det känns utomordentligt bra.
Moderskeppet har landat.
Poliser utanför fönstret!
Action på den annars så lugna gatan utanför mitt köksfönster! Av den lite slarviga, typiska amerikansk-polisserie-parkeringen att döma måste det vara något stort! Nu är jag ju ingen typisk nörd som kliver ut på gatan och kollar, nej, jag nöjer mig med att ståendes äta min middag vid fönstret med ögonen vitt uppspärrade för att inte missa en sekunds action.
Flera minuter stod de vid bilarna och pratade med en man som gestikulerade upp mot skogen, dit de sedan gick med två polisvovvar som verkar jätteglada över en skogspromenad. Nu springer de fram och tillbaka i backen här ovanför. Vad brukar polishundar leta efter? Påkörda rådjur? Rabiessmittade djur som rymt från en testklinik? Någon väldigt viktig persons borttappade vante? Tanter som gjort en felnavigering med rollatorn?
Förmodligen är det inget mer spännande än en påkörd katt. Men jag har ändå kameran redo, ifall Usama Bin Laden skulle knata ut ur skogen.
Härligt, fantastiskt solsken!
Ett par timmar i solskenet på balkongen och jag kan överlycklig ana årets första fräknar på näsan. Vädret är obeskrivligt härligt med runt +17-18 grader i solen. Äntligen verkar växthuseffekten börja betala sig!
Förutom årets första fräknar är detta också dagen för årets första promenad med ballerinaskor och utan jacka. Vi märkte kanske själva att värmen kanske stigit oss lite åt våra vinterbleka huvuden när vi, instängda på Ekonomikum, började prata om att bada. Men å andra sidan är ju glädjen man tar ut i förskott den enda man kan vara riktigt säker på att få.
Besök.
Har just haft faster och kusin över på fika. Trevligt! Med reservation för vissa undantag älskar jag besökare, så jag uppmanar er att pallra er hit från norr, söder, öst, väst, yttre rymden och överallt ni håller hus. Förutom den uppenbara anledningen att jag finns här (Woho! Jag! Hurra!) blir Uppsala bara vackrare för varje dag som går. Dessutom får jag en anledning att baka. Det är en av nackdelarna med att bo ensam, man kan inte skylla uppätna onyttigheter på någon annan.
Härnäst blir det till att förtränga att årets första blåbärspaj står halvuppäten i kylskåpet och fokusera på det stora allvaret, skolarbetet. Jag har alltid sagt att jag tänker tjäna mina egna pengar och inte golddigga någon rik man, men jag börjar tänka om. Just nu har jag svårt att komma på några oöverkomliga nackdelar med att bli miljardärshustru och leva ett liv vars största ansträngning är att få manikyr.
Nu är det vår, sådetså.
Ida må ha vetorätt vad det gäller sommaren men Anna har åtminstone bestämt sig för att våren är här. Leggings och solbrillor på, fram med sommargarderoben och nu på eftermiddagen: fika på balkongen på mina nyinköpta balkongmöbler. Vad gör det då att man sitter i skuggan och att vinden viner så att kaffet kallnar inom någon minuter och trädkronorna susar? När det är vår sitter man på balkongen. Punkt.
Veckan har varit intensiv. Föreläsningar, laborationer, övningsuppgifter, duggor och fan och hans moster. Dagarna framöver blir dock skojigare med massor av besök. Först Emilie ikväll (?), kusin i morgon och mamma på tisdag. Bara det faktum att jag med gott samvete kan glömma skolan och städa gör mig lycklig på ett sätt som vissa skulle kalla patetiskt. Åh, dammsugaren, kom hit!
Vår vid Fyrisån.
Det finns en regel som säger att solsken alltid trumfar pluggande. Efter föreläsningen idag promenerade jag och tjejerna ner till Fyrisån, där vi käkade vårens första kulglass i solen och myste. Den sofistikerade mobilkameran *host host* åkte fram för att dokumentera härligheten så jag har något att se på tills våren bestämmer sig för att flytta in permanent.
