Från kylan, in i värmen:
Min systemkamera är grym.
Platserna var grymma.
Lars Winnerbäck var... magi.
Nej. Känn ingen sorg för mej, Göteborg.
Anna vs Photoshop.
Jag har börjat lära mig Photoshop. Eller mer korrekt: trycka på knapparna och se vad som händer. Det är minsann lika spännande varje gång. Ctrl + Z knapparna och jag har i alla fall blivit riktigt tighta kompisar. Om det finns en dator-funktion jag skulle vilja ha i verkliga livet så är det den alltså. Oops, är hon vegetarian? Skulle inte ha sagt det där jag just sa om jävla kaninmat. <Ctrl + Z>. Vänta, vad är detta -- tjugo nya foton på Facebook från igår där jag dansar och strippar på barbordet? <Ångra>.
Ni som inte kan Photoshop, ni får bli djupt imponerade av mina skillz. Ni som KAN Photoshop, ni får luta er tillbaka med ett förnöjt leende och låta er uppfyllas av vetskapen om att ju sämre andra klåpare där ute är, ja, desto bättre framstår ni.
Att resa i tiden.
Tillsammans gav vi oss ut med bil i junikvällen för att hitta nya vägar att promenera och hamnade, av ren slump och infall, där alltsammans kan sägas börja. Holens badplats i Orsa, vilket kan tyckas vara ett märkligt ställe men det var dit, för elva år sedan i augusti, vi fjärdeklassare cyklade på tältningsutflykt med skolan. Elva år sedan Cristofer frågade chans på mig (och jag sa ja, och det var hemligt säkert flera timmar innan alla visste om det), sedan killarna stoppade in en groda i tjejernas tält, sedan vår spritt språngade tokgalna lärarinna på fullaste allvar lärde oss att man blir blind om man blir blinkad i ögonen 40 gånger med en ficklampa (vilket naturligtvis skulle testas och så vitt jag vet är alla inblandade än så länge fullt seende).
Och framför allt, det där allra viktigaste som jag inte hade en aning om då: elva år sedan jag och Fia pratade med varandra för allra första gången, badandes i vattnet vid bryggan som inte längre ligger kvar.
Kallt. Kallt. Kallt. Men snö!
Minus 23 grader and counting. Neråt.
Någonstans på en ö i Sverige.
And I believe the words we looked for were "onödigt jävla vackert".
Utflykt.
Utflykt efter jobbet med mamma till Fryksås för fika på Smidgården. Hann inte med så många bilder innan de mörkblåa regnmolnen seglade över våra huvuden och dropparna började falla, men ack så fint är det där uppe. Och så jädra dalaidylliskt överallt man tittar att man snudd på får ont i magen.
... and here's to us having a good life.
Sommarkänsla.
Orgie i vitsippor.
Bjuder på två bilder från skogsutflykten tidigare idag, som dokumenterades främst i form av just vitsippor. Bilderna är beskurna men i övrigt inte behandlade eller trixade med. Kan hända att det kommer fler bilder framöver, på vattenfall och en lustig mammutliknande sak jag hittade i ett träd (borde jag bli orolig över att jag ser figurer överallt?).
Just nu ska jag emellertid sova. Tåget till Uppsala går 6.23 i morgon bitti, vilket innebär uppstigning runt 5. För ovanlighetens skull verkar det som att kvällströtthet sammanfaller med tidig uppstigning, så jag ska skynda mig att stänga ögonlocken fort som attan innan jag blir piggelin igen. God natt.
.
Vårbildsterrorn fortsätter.
Japanskt körsbärsträd + random humla i en Uppsala-park = dagens blogginlägg. Som ni ser har jag lagt mig an med en liten snajsig signatur på fotona och därmed automatiskt outat min syn på min egen storhet som fotograf. Dels beror det på att bildstölder på internet tycks funka likadant som cykelstölder i Uppsala -- det har ofta förvånansvärt lite med utseendet att göra. Och så är det för att alla coola kids gör så idag.
Man ju ifrågasätta vilket hinder lite text i ena hörnet verkligen är mot bildprogrammens kloningsverktyg. Inte särskilt mycket, alls. Men är det en sak jag lärt mig är det att man aldrig ska underskatta mänsklig lathet och okunnighet. Kan man hindra de värsta amatörklåparna från att låna är jag nöjd. Lite som mitt extra cykellås. Att sno min gamla cykel är fortfarande simpelt för den målmedvetne tjuven, men man hoppas ändå att de av ren lathet ska välja någon annan.
Catwalk.
Friends on a train.
Soligt, kallt Uppsala.
Två foton från i förmiddags nere vid Fyris River. Solen strålade och vindarna blåste iskalla på det bitande sätt som får kinderna att stickas länge efter. Hela förmiddagen har jag tillbringat med att visa upp mig i olika butiker i Uppsala och dela ut jobbansökningar. Jag vet inte, det kanske är onödigt, men det känns ändå bra att ha en backup ifall Svenskt Näringsliv av någon anledning inte ringer om ordförandeposten innan sommaren.
