Här kommer min krönika över året 2010, som varit ett bloggfattigt men livsrikt år. Mest skriver jag nu den här texten för mig själv, för att jag tycks bli alltmer nostalgisk och tankspridd med åren och vet redan nu hur mycket jag kommer uppskatta det när månaderna och åren flyter ihop. Och du, du får förstås jättegärna också läsa om du vill och orkar.

Januari började kallt både utanpå och inuti. Utanpå drog den värsta vintern i (m)Annaminne fram och inuti var det sorgset jag med två veckors varsel fick veta att pojkvännens jobb planerade att deportera honom till US and A på obestämd tid. Samtida ljuspunkter var det faktum att jag fick extrajobb som mäklarassistent och visningsvärd på Mäklarfirman, bland det bästa som hänt mig under året. Jag skaffade mig en ny kärlek i iPhonen som plåster på såren när pojkvännen första februari åkte västerut. Februari var förresten en jävla månad, evighetsvintern härskade och aldrig tidigare har Sverige varit så försenat eller förenat i sitt hat mot SJ. In i mars och jag delade min tid mellan att sakna pojkvän, plugga mediekommunikation och lära mig allt om intagskit, pantkontroller och preliminärlikvider.

I april fick jag min egen Love Actually-scen en morgon på Arlanda när pojkvännen återvände med kramar, presenter och en urtjusig Marc Jacobs-väska. Lycka! Valborg firades traditionsenligt i Uppsala och i maj väcktes jag på min tjugotredje födelsedag med paket och tända ljus. I juni fick jag ett jobb till som campusrepresentant på universitet för Apple on Campus och bytte in mina flickvänspoäng mot en tvåveckorsresa till Kreta med solsken, pooldopp, matfrossa och fantastiska Ice Mojitos. På flyget hem satt vi bredvid en skitsur Arja Saijonmaa och fick svår Arja-tourettes.

Det var första sommaren jag spenderade kvar i Uppsala, inte Dalarna, och hela juli och delar av augusti jobbade jag på mäklarfirman - stundtals tufft men uj så roligt. Underbara dagar när älskade Lena kom på besök från London. I september började skolan med Företagsekonomi C och jag hade den makalösa turen att av 100 personer bli lottad i samma grupp som bästa Sophie -- så här i efterhand en anledning till att jag tog mig igenom denna höst som så när som gjort slut på mig som människa. Blogginläggen lyste liksom det sociala livet och fritiden lyste med sin frånvaro när kursen plöjde sig in och tog över ALLT hela vägen genom september och oktober.

När tentan avklarades i början av november tog pojkvännen med mig på ”Love is in the air”-weekend i Stockholm och jag hittade tillbaka lite till bloggen. C-uppsatsen om Apoteket började ta form -- många gånger om -- tillsammans med Sophie och ofantliga mängder kaffe. Jag blev överlycklig över beskedet att jag var en av de 3 % som fick betyget A på mardrömskursen och drog i december igång det som blev Annas julkalender 2010. Årets jul i Mora går till historien som en av de bästa någonsin, fylld av värme och människor jag tycker om.

Och jag är den första att förringa och förminska mina egna insatser, men vet ni?

Jag så himla, himla stolt över det här året. Över mig själv. När jag ser tillbaka inser jag att året kvalar in som det mest omtumlande och tuffaste året i mitt liv. Har jag någonsin kämpat så mycket? Jag har balanserat inte ett utan TVÅ extrajobb och regelbunden träning med den värsta kurs jag stött på, som jag dessutom fick A i. Inte ens jag kan blunda för det när jag blickar tillbaka på vad som hänt det senaste året. Lite mindre "förlåt om jag stör" och lite mer "här är jag". Lite mindre ta skit och lite mer stå upp för mig själv. Lite mindre vara först med att påpeka mina egna brister och lite mer tack för komplimangen, det kanske ligger något i det? Kanske är det så fantastiskt att inse att man blivit lite bättre för den som ställt sig in på att nog aldrig bli det.

Aldrig att det blivit så här utan min familj, mina härliga vänner när och fjärran och inte minst pojkvännen som ställt upp, stöttat, tröstat och peppat, som jag inte kunnat ge tillbaka i närheten av vad de gett mig detta år. Jag vill aldrig någonsin bli av med er, för vad skulle det då bli av mig?

Nu vänder vi blad om 2010 och kliver över in i 2011. Om exakt fem dagar lämnar jag in min c-uppsats och för besväret hämtar jag i gengäld ut en ekonomie kandidat-examen. Och sen då? Jag vet inte riktigt. Eller jo - en stor fest, en tung dag efter - sen Thailand. Livet kommer nog fortsätta hända och vet ni? Jag ser verkligen fram emot det.

Ha en fantastiskt härligt avslut på året och ett riktigt gott nytt år allihopa! Vi ses igen på andra sidan tolvslaget.