I dag har det gått ett år sedan vi skrev dendärjävlastatistiktentan, 5 timmar rent helvete, svettiga av stress och den kvalmiga värmen i tentasalen på Pollacksbacken, den som bara för otur med sig och där ångesten på något sätt sitter i väggarna. Allt som hänt, jag kan inte gå med på att det är ETT HELT ÅR. Jobbsommaren i Mora, New York, Företagsekonomi A med den totalt psykande poäng-betygssättningen, gräddgasquen och alla utgångar, julafton och nytt år, Nationalekonomi A, Spanien, valborg... och nu sommar igen. Time flies.

Det är också tre år sedan vi tog studenten. Ibland kan jag sakna gymnasiet, tryggheten i den lilla världen, men vill inte tillbaka. Det var en annan tid. En del saker känns som igår och en del är evigheter sedan, det hände någon annan. Och så är det ju. Så mycket har hänt under de här tre åren att man inte skulle kunna låta bli att förändras även om man försökte. Alla nya människor man träffat, gamla man glidit ifrån och sen de gamla man glidit ihop med igen. Jag har bott i London, blivit kär och sen o-kär, rest, jobbat, upplevt, och pluggat klart halva ekonomutbildningen. Eller om vi säger det så här: om 1,5 år har jag en examen. Gulp på det.