Jag lever!

Kändes som att ett klargörande var på sin plats innan det börjar kontaktas myndigheter, startas utredningar och forceras ytterdörrar. Jag vet ju hur oroliga ni blir när mina blogguppehåll överskrider 48 timmar. Så: jag lever. Vi är inne i slutskedet av första delkursen av företagsekonomin, marknadsföringen, och jag tänker inte gå in i detalj på allt vi gjort senaste veckan men tro mig när jag säger att vi jobbat våra små bakdelar av oss.

Det finns inte skuggan av en chans att jag pallat att jobba så här hårt om jag inte haft mina vänner att jobba med, inte en chans. Vi har så jäkla kul när vi jobbar ihop och framför allt: vi har jäkla kul när vi inte jobbar ihop. Shoppingturer, Ikea-utflykter, fikaträffar, utgångar, myskvällar, pluggkvällar, taco-kvällar med vin och marängswiss (nedan), äventyrliga skogspromenader... Jag har haft sådan tur att lära känna de här människorna. Jag har verkligen haft tur.

Nu får bloggen ursäkta en stund, för nu ska jag och mina comrades opponera på ett PM vars nivå ligger så långt under Glocalnet att man behöver en stjärnkikare för att urskilja konturerna av det.