Jag har inte dött. Jag har pluggat. Skillnaden däremellan är inte så stor som man kanske först kan tro.

... nej, nu är jag orättvis. Marknadsföringen är det skojigaste vi läst hittills, sagt utan ironi, men jag vill ju pilla med slogans och psykologiskt onda pr-strategier som lurar människor rakt ner i fördärvet, inte lära mig snustorra begrepp skolan tycker vi ska kunna till tentan på fredag. Grunden, kallar de det, och jag fnyser åt deras grund. Men det är väl bara att göra som de andra döda fiskarna och flyta med strömmen. Nästa vecka får vi starta företag och då jävlar ska det bli åka av.

För övrigt har jag i helgen:

¤ Levt på en kost bestående av uteslutande tacos och marängswiss.

¤ Bevisat i praktiken att det är niemas problemas för sex personer att dinera i mitt kök, utan att inkräkta på varandras lebenraum på annat än hemtrevliga sätt. Ifall någon hyste tvivel.

¤ Sett filmen Baby Mama, som fick mig att vilja hugga mig in i min egen hjärna med glass-skeden och gräva ut minnet av att jag någonsin sett eländet.

Nu får ni ursäkta, jag hör flerfärgade mind maps ropa mitt namn.