Så var det FF här hemma, då föräldrarna glatt vinkade a sayonara i eftermiddags och åkte ner till underteckads lägenhet i Uppsala för att semestra på obestämd tid. Kanske beror det på att jag jobbar 50-timmarsveckor, för att jag levt FF de senaste sex månaderna eller bara för att jag inte längre befinner mig i en ålder som slutar på -ton, men konceptet FF känns inte alls lika spännande som det en gång gjorde. Ålderstecken, månne? Den enda sak jag planerat hittills är att spela Bruce Springsteen på obscen ljudnivå mitt i natten, mest för att något ska man ju göra.

Vänta, en sak till ska jag göra -- bedriva katt-bootcamp. Jag har ett utmärkt track record vad det gäller att banta katt, och en vecka i mitt styre borde vara mer än nog för att förvandla vår älskade Skogaholmslimpa till en liten smärt kanellängd.

Ja, definitivt ålderstecken.