Jag just nu: halvliggandes på sängen med datorn som knähund, iklädd ljusblåa pyjamas med vindögda får, småförkyld och med ansiktet täckt av choklad. I den bokstavliga, mycket konkreta bemärkelsen. Inte -- vilket inte är så otroligt som det kanske borde -- ett resultat av en total chokladpsykos, utan ett försök att blidka min hud med kakaoansiktsmask från Lush. Upptäckte efter att jag kladdat in hela fejan att bäst före-datumet visst var för någon... några veckor sedan, o-ops. Kanske kommer jag inte behöva låna medicin-böcker av Emilie för att få svar på mina frågor kring den mänskliga förruttnelseprocessen.

Jag yrar. Jag är utmattad. Värme, jobb, groende förkylning och för mycket roliga saker att fylla den lilla fritid jag har med för att sömn ska vara ett intressant alternativ. Jag skyller mig själv, och lite på den håriga varelse som i brist på andra familjemedlemmar fäst sig vid mig som ett superplåster. Och... och hela mitt ansikte har stelnat. Öh, jag ska nog gå och tvätta av den här rätt snabbt nu innan min mindre vackra min blir permanent.