Idag firar mina föräldrar bröllopsdag. Pärlbröllop, eller med andra ord 30 år. Det ska jag säga er är lite svårt att ta till sig för en 21-åring vars närmaste bröllopsupplevelse är Bridezillas på femman. Men skit i mina issues ett tag; ingen är gladare än jag att de stått ut med varandra sedan innan Abba bildades och utsvängda byxor var the height of fashion. Så stort GRATTIS till mina fina föräldrar och skål för atombröllop år 2053!

Jag är lite oklar över om det är kutym för barn att ge sina föräldrar presenter på deras bröllopsdagar, men jag ska i alla fall göra det. I form av att hålla mig ur huset. Att träffa väninnorna en tisdagskväll och casually sippa lite vitt vin känns hysteriskt vuxet... vilket förmodligen är ett säkert tecken på att jag inte är vuxen.