Happ, så var det cirka 51 timmar kvar innan planet lyfter till New York, insch Gud och Malaysia Airlines och alla andra som kan tänkas ha ett finger med i spelet. Och hör detta: jag är faktiskt varken särskilt stressad eller orolig, vilket alla som känner mig vet är högst okaraktäristiskt. Fröken Förberedelser är Allt är visserligen förberedd, men lugn. Resväska inhandlad, men inte packad. Istället lullar jag runt i lägenheten, målar dörrar och hyllor och tycker att jag har all tid i denna värld.

Detta zen-liknande tillstånd kan ha något att göra med att jag reser med min mor. När två Typ A-personligheter med kontrollbehov reser tillsammans kan man räkna med att den andre kommit ihåg syrgastuber och fallskärmsutrustning ifall man glömt det själv. En jäkla trygghet. Jag har rest så mycket själv, och det är skönt när man har en medkonspiratör som kan hjälpa till att avstyra kapningsförsök och ta kommandot inne i cockpit ifall piloten skulle bli oskadliggjord.

Eller också har jag helt enkelt inte tryckt in i min blonda skalle att vi faktiskt ska åka.

*tystnad*

*tystnad*

*tystnad*

Ga-ah, shit!