Min favoritmöbel i lägenheten är min nya gungstol, som inte alls är ny utan arvegods från mormors, öh, far eller något sådant. Den är helt underbar att sitta i, man kan få utlopp för alla myror i brallan när man gungar i den. Gosigt galore blir det också av mitt lilla fårskinn jag lagt i den. (Poängteras kan att fåret levt ett underbart fårliv i det fria ute på Sollerön innan den blev min rumpvärmare). Inom familjen har fårskinnet skämtsamt fått namnet "Lilla Flåset", en referens som swishar förbi alla som inte minns mardröms-barnprogrammet Lillstrumpa och Syster Yster (de två raggsockorna hade en liten pälsbit från sin döda hund som de släpade runt på = Lilla Flåset).

Gungstolar brukar ju annars som bekant vara populära rastplatser för hemsökande andar. Pappa skämtade om att Lilla Flåsets osynliga ande kommer att gunga i stolen och spökbräka. Jag skrattade. Och tittar mig regelbundet över axeln efter spökfår.