Twitter, hörrni. För eller emot?

Jag är lite så där avvaktande misstänksam mot nya trendföreteelser som jag brukar vara (läs: lat). Bra om trenderna gäller saker som magtröjor; dåligt när jag är den sista som upptäcker nya fräsiga uppfinningar som kan tillföra mitt liv en extra dimension av skojighet.

Så nu: det här med Twitter. Jag tror mig ha the basics utlagda framför mig, att man skriver yssepyssekorta "blogginlägg" på ett begränsat antal tecken och publicerar lite hur som helst under dagen. Gott så. Men... varför? Alltså jag är ett fan av egot, det vet ni vid det här laget, hela företeelsen blogg är ju ffs en enda hyllning till självcentreringen. Jag antar att det jag egentligen försöker säga är: vem fan kommer att läsa det?

Twittrar ni? Läser ni andras, eh, twittrar? Borde jag som ung, trendig kvinna satsa på en Twitter nu i vår?