Vilken av tågtyperna i nedanstående inlägg är jag, undrar ni? Som några av er korrekt listade ut så är jag blondinen som "ockuperar eluttaget det första hon gör (fast hon kanske egentligen inte behöver, men bara så ingen annan ska ta det sen), för att sitta och knappra på sin laptop under hela resan och människoförakta sina motresenärer".

Jag kan vidareutveckla: jag är den som alltid bokar en fönsterplats för att få tillgång till sagda eluttag (det har blivit en principsak) och som sedan något år tillbaka lärt mig att det är lika bra att låta handväskan ockupera sätet bredvid och låta resten av vagnen fyllas upp för det är 1) ingen som tackar dig för att du låter bli och 2) kan man hålla galningarna på avstånd bör man göra det så länge som möjligt.

Jag har alltid telefonen på ljudlös hela resan och gör inte så mycket väsen av mig. Jag har mina Koss the plug-hörlurar inkörda så djupt i hörselgångarna att de kysser hjärnhinnan; skriver utkast till spydiga blogginlägg på datorn och tittar på avsnitt av Sex & the City vilket får tanten bakom att kika förskräckt (men egentligen nyfiket) mellan sätena. Sannolikt har jag fullt av grejer vid mina fötter då jag aldrigaldrigaldrig någonsin brukar hatthyllan, av den enkla anledningen att jag aldrig någonsin lyckats och aldrig någonsin kommer lyckas nå upp till sådana höjder. (Så om jag tackar nej till ditt erbjudande om hjälp att lägga upp saker beror det inte på otrevlighet, utan att jag vet att what comes up inte alltid comes down).

När resan närmar sig sitt slut studsar jag upp i överdrivet god tid för att gräva mig in till den stora resväska som jag säkerligen släpar på och som säkerligen blivit inpackad längst in under ett berg av dryga stockholmares resväskor. När tåget slutligen stannar krävs det målfoto för att avgöra om jag eller resväskan ramlar ut först på perrongen. Några frågor på det?