Årskrönikor, vet ni. Jag tänkte inte skriva någon i år. Sen började jag läsa sammanfattningarna (del ett och två) som jag skrev förra året över 2008 och insåg det totala underhållningsvärdet för mig själv och som vanligt segrade egoismen. Observera att jag inte har några som helst förväntningar på att ni ska läsa igenom allt detta, för det är varken något spektakulärt år eller, för den delen, blogginlägg. Gå och koka er en kopp kaffe, läs en bok eller gör något annat intressant och läs kommande inlägg istället. Det kommer lite senare och innehåller ett riktigt juicy avslöjande med något jag undanhållit för en del av er i flera månader.

Men läser ni fortfarande? Vad sa jag nyss? De juiciga grejerna kommer ju i nästa inlägg. Jaja, visst, läs vidare men skyll inte på mig när ni får tangent-avtryck i pannan efter att ha somnat över datorn.

Året 2009 började inte helt unikt med ett kallt januari, runt -25 grader, och en tenta i redovisning som avslutade Företagsekonomi A-kursen. I februari inleddes kursen Nationalekonomi A och tillsammans med Fia i Göteborg upplevdes en utekväll på gayklubben Gretas som i den personliga historieboken refereras till som en av de roligaste i mitt liv. Att stå på discodansgolvet omgiven av glada bögar och sjunga Dancing Queen är ett av De Mest Fulländade Ögonblicken Någonsin.

I gråblaskiga mars rullade livet vidare med bristande lust och alldeles för många nationalekonomiska teorier om saker som aldrig händer. Dock bokades en resa till värmen och första april for jag och Hanna till Gran Canaria. Vi drack oss fnissiga av drinkar på balkongen, lade oss innan pensionärerna varje kväll och brände oss knaperstekta och flagnade som reptiler, flera flaskor solkräm till trots.

Maj firades in med ett rejält Valborgsfirande i sann Uppsala-anda. Jag blev 22 år ung och firade med tårtkalas och rekord i antal personer i mitt lilla kök. I juni avslutades vårterminen med den kurs på universitetet jag troligtvis förträngt allra fortast och mest, internationell makroteori. Jag åkte hem till Dalarna över sommaren, jobbade rumpan av mig och drabbades av stor sorg när min älskade följeslagare laptopen Dennis efter 2,5 år stod inför döden.

Juli var jobb, jobb och mer jobb i en outfit vi här på bloggen enades om såg ut som en tandsköterskeoutfit (och inte av vuxenlek-sorten). Vi byggde blöjtårta, slog vad som bebisar och gnällde över det dåliga vädret, när det inte var för varmt och vi klagade på det. Solen strålade över augusti när jag rymde från jobbet till en underbar vecka i Göteborg, kantad av värme, vänskap och havsbad. Sommaren avslutades med en stor kräftskiva med Uppsala-gänget och hösten inleddes med Företagsekonomi B.

September, åh, september! Jag konverterade officiellt till äppel-religionen när min fantastiska MacBook Pro (Denise, till minne av föregångaren Dennis) gjorde entré i mitt liv. (I skrivande stund är vi fortfarande lika kära). Anna Anka upprörde, jag fick finbesök från England av Lena, köpte kurslitteratur för över två papp och gnällde om det fram till oktober. Oktober blev en tämligen o-ombloggad månad, då mycket energi gick åt till skolarbete. Jag minns i efterhand inte så mycket av oktober och tror det beror på att det inte finns så mycket att minnas.

I gråa november tog vi efter många om och men svin-vaccin, hade biverkningsbingo och kläckte tillräckligt många gå-baklänges-skämt för att räcka en livstid. Med hjälp av vänner och marknadsföringskursen tog jag mig igenom årets värsta månad, och in i december, som slog rekord i minst blogginlägg. Jag upplevde ren magi på Lars Winnerbäcks konsert i Uppsala och pluggandet for fram i 180 knyck tills jullvoet kom, och jag fick fira en vykorts-vit och kall jul med familjen uppe i Dalarna.

Phew! Så var hela 2009, minus 8 timmar och 50 minuter, avklarat. Hej framtidens Anna från 2010 som är den enda som orkat läsa hit.