Nu när jetlagen börjat släppa, resväskorna är uppackade och man kommer på alla saker man borde-men-inte-köpte tänkte jag börja berätta om min och mammas resa. Delar upp det i mindre bitar så blir det lättare för oss alla. Kom gärna med synpunkter om vad ni vill veta mer om.

---

På planet till New York, torsdag 21/8, delades det ut dagstidningar och eftersom min livsfilosofi är "gratis är gott" grabbade jag naturligtvis tag i ett ex av varje. Det lilla kruxet var att planet i Madrid trillat ner dagen före. Ergo mindre skojiga tidningsrubriker, som blev än mindre roliga av det faktum att vi just lämnat över ansvaret för våra liv i en okänd mans och en plåtlådas händer. Kan tilläggas att tidningen efter att denna bild togs veks ihop och fick stanna i den lilla fickan i sätet framför resten av resan, oläst. Syns inte, finns inte.

Vi flög Malaysia Airlines, och jag kan bara instämma med Mäjts åsikt: utan tvekan det bästa flygbolaget jag åkt med. Förutom superfräscht plan och det faktum att vi överlevde, var servicen fantastisk -- det delades ut varma våtservetter (!), jordnötter, juice, vin, mackor, kaffe och det fanns flertalet maträtter att välja mellan. Jag förälskade mig i tv-skärmen vid mitt säte och utbudet av hundratals filmer/tv-serier/spel. Med hjälp av CSI, Simpsons och bärkastning med Timon och Pumba kändes flygresan löjligt kort.


När familjen var på kryssning för några år sedan och vi klev iland i Marocko var något otippat det första som mötte oss gigantiska lastpallar med texten Siljan Wood. Lite komiskt fann mor och jag det därför att ett Ikea-varuhus var vad vi såg när planet precis dumpit ner vid Newark.


Vårt hotell låg vid 7th Avenue och 33rd Street, vilket för er som inte är bekanta med New Yorks gatuuppbyggnad väl får kallas mycket centralt. Mamma och jag gick i princip överallt vi skulle, upp till 90:e gatan som högst och ner till absoluta sydspetsen av Manhattan som längst ner. Ja jävlar vad vi gick. Hur som brukade vi avsluta kvällarna på det Starbucks (foton ovan och nedan) som låg en bit längre ner på 7th Avenue.


Första tiden var det nackspärrsvarning på hur fascinerade vi var av alla överdrivet höga skyskrapor (för att citera Lasse Lindrot: "Om det inte fanns några tjejer i New York skulle Empire State Building vara tre våningar ungefär). Efter en dag eller två gick det över och vi blev istället alldeles till oss om vi hittade hus med ensiffrigt antal våningar.

---

Sådärja, då har vi börjat lite försiktigt i alla fall. Som Arne Hägerfos sa: detkommermera. Som en liten teaser inför framtida inlägg kan jag utlova shoppingdrama inne på Armani, feta amerikaner, hundbarnvagnar och snudd på oanständig exponering av den manliga kroppen. Stay tuned.