Soundtrack of the hösttrötta ekonomstudent.
Jag tänkte skriva något här, om hösttrötthet och otillräcklighet och känslan av att vilja vara så bra man bara kan utan att veta exakt vem man är, men upptäckte att någon annan redan skrivit ner just det, så jag lånar hennes ord.
Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till
Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann
Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Sen en tid tillbaka har jag varit tyst
Och försökt att känna efter hur det känns
Ja man gör som alla andra och försöker att bli van
Men jag har tröttnat på att vara likadan
Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag
Och försökt att vara nån till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är
Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär
Och insett att jag måste börja om
Ja jag har kämpat för en plats som passar både här och där
Men snart ska jag hitta den jag är
Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya kläder
Och samlat damm på min gitarr
Men i vad jag än tar på mig känner jag mig alltför kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
-- Sen en tid tillbaka, Melissa Horn
Vackert!
Vi körde kotler och keller vi, en jävla tegelsten... Jag sitter med proteindrink och en bra film, antar att det kunde varit värre, men hey, det kan alltid bli bättre.
Gullet!
Ta en dag braför dig själv. Glöm blogg och ekonomistudier! Bara var. Drick något gott, gå en promenix. Lyssna på en bra skiva, passa på att klippa dina tånaglar. Ligg vaken (ja, med "v"...) i din säng, dra för gardinerna, blunda, tänk.
Då kommer du ihåg vem du var :)
Kram vännen!