Då var hon på plats, hel och ganska ren och med väskorna i behåll. Det mesta är uppackat vid det här laget, om än inte till rätt plats så åtminstone till strategiska mellanstationer som skrivbord, diskbänk och golv. Nödd och tvungen med paraplyet som insats gav jag mig ut tidigare för att införskaffa mjölk och andra förnödenheter och jag säger bara det, de norska forskarna som tycker stormen är för liten för ett namn har inte varit i Uppsala. Blåst, kastvindar, regn... det är då inte tack vare klimatet som stan är så populär.

Men i morgon tror vi på solsken. Då ska jag ge mig ut på jakt efter äggen jag glömde idag, en scart-kabel för att förbättra förhållandet mellan tv:n och digitalboxen samt uppvärmningsskyddsgrej till min mikro som verkligen vet hur man hettar upp saker och ting. Dessutom ska jag försöka sy kanaler till och hänga upp gardinerna, vi får se om min Ikea-symaskin vill hjälpa mig eller ej.

Just det, ett filmtips har jag också -- Juno, en av de bästa filmer jag sett på länge (och ni borde ta mig på orden, för jag är inte någon som sprider filmtips runtom mig i tid och otid, snarare sågningar). Härligt orginell film om 16-åriga Juno som blir med barn och bestämmer sig för att adoptera bort det. Mycket, mycket värme och en fantastisk rollprestation av skådespelerskan Ellen Page. Kom ihåg vart ni hörde det först!