Varje gång jag går in i mitt rum far samma tanke genom mitt huvud: "Oj, vad städat det är!". Förvånat, eftersom min tillvaro de senaste veckorna mest gått ut på att stöka runt. Och sedan inser jag varför ordning trots allt råder: mina grejer är inte här, det mesta är någon annanstans som tydligen är hemma nu. Hur gick det till?

Naturligtvis är det positivt. Jag är förväntansfull om något; full av idéer och förhoppningar. Men samtidigt är ju vetskapen om allt nytt som ligger framför mig -- ny stad, bo själv, nya människor, ny utbildning, nya kvarter att lära sig kalla sina egna, nya upplevelser -- en grogrund för en viss nervositet, åtminstone om man som jag kan trycka upp "kontrollfreak" på visitkortet.

Även om det blir nervöst som alla första skoldagar (vad ska jag ha på mig, vilken väska ska jag välja, kommer någon vilja sitta bredvid mig, bits lärarna?) ska det bli skönt när måndag kommer och alltsammans börjar. På måndag kommer jag ha referenser till lokaler, människor, händelser -- då kan jag börja planera, dra slutsatser, lägga upp strategier och hitta rutiner. Allt det jag gör bäst, med andra ord. För arton månader sedan tvivlade jag på att jag någonsin skulle säga detta, men jag ser fram emot att börja plugga. Jag längtar! Det ska bli skönt att få vara Anna - student, i motsats till Anna - nästan vuxen - fd au pair - jobbar - läser på KomVux - ska läsa ekonomi. Riktigt, riktigt skönt.