OS-guld i bortförklaringar.
Svenskarnas syn på sig själv som bäst i världen i sportsammanhang blir sällan så tydlig som när alla misslyckanden ska förklaras.
Therese Ahlshammar kommer näst sist. Det är baddräktens fel.
Lassi Karonen kommer allra sist i roddfinalen. Det är förkylningens fel.
Ida-Theres Nerell förlorar bronsmatchen i brottning. Det är den orättvisa lottningens fel.
Slutsats: Att svensken förlorar är aldrig svenskens fel.
Haha! Just så, just så.
Något fel måste det ju vara men det största felet är förmodligen att de inte är tillräckligt bra.
hmm.. kan inte riktigt hålla med där.
Visst är vi svenskar bra på överdrivna förväntningar. Men de två första exemplen du drog var kanske inte de bästa på "bortförklaringar".
det är inte ditt fel att du råkade publicera det här, det är bloggens....
J: Mitt hån är egentligen främst riktat mot svensk media, inte så mycket svenskarna (klart man ska heja på sitt land) eller idrottarna (klart de är tävlingsmänniskor som bittrar ur om de förlorar). Ibland kan det ju faktiskt vara så simpelt att våra landsmän är bra, men andra är bättre.
Du har så jävla rätt som vanligt :D Meeeeeeeeen Lasses förkylning räddade honom ifrån medalj, jag lovar. ;)
