0-0. Slutresultatet är den perfekta sammanfattningen av matchen, som hade ungefär lika mycket spänning som ett urladdat bilbatteri. Det var nollorna mot nollorna, och det slutade noll-noll.

Men tro inte det var tråkigt för det. Nej, nej, nej. Det finns så mycket annat man kan göra under en hockeymatch än att titta på hockeyn, saker man kanske inte tänker på direkt. Exempelvis vadslagning om vilken cheerleader som kommer vara mest i otakt (den tredje från där vi satt var alltid ett säkert kort); långsökta ordlekar om spelarnas namn ("Antii Bruun" en klar favorit); inspaning av lagens långa uniformsklädda arm eller bara höra på de testosteronkokande männen i publiken -- för let's face it, de är oftast män -- skrika ut sin frustration över domslut och missade passningar. Jävligt skumt det där förresten, att de låter de bästa domarna och spelarna sitta på läktaren under matcherna.

Nä, jag tycker att hockeyspelare är mesar. Det är väl ändå ingen "sport" om man är täckt av skydd från topp till tå? Och i fotboll eller handboll kan man åtminstone titta på spelarna när matchen är tråkig. I hockey har man en hög klonade, gallerförsedda fyrkanter vars enda utmärkande drag är några siffor på ryggen. På vilket sätt tar man hänsyn till den kvinnliga publiken då, undrar jag?

Matchens skämt: "icing bajsing". Lika roligt avblåsning efter avblåsning.