Elfte oktober idag och utanför fönstret faller höstens första snö. Jag avskyr när SMHI har rätt, för det tycks i regel bara inträffa med prognoserna för dåligt väder. Snön i sig, som började som pudersnö och nu verkar gå allt mer mot regn, är väl egentligen inte problemet, utan vad den representerar. Höstvinter -- den långa sträckan gråhet och slask och mittemellanväder innan det förhoppningsvis blir vitgnistrande snödrivor i bästa Bullerby-design lagom till jul.

På (den magra) plussidan kan jag nu åtminstone börja ha de lyxiga mössorna jag köpte på nyårsrea i London, och komma undan med min tjocka, bulliga vinterjacka utan att misstas för en förrymd krockdocka. Dock måste jag snart köpa ett par nya vinterskor, vilket är lite knepigt eftersom det inte verkar spela någon roll hur mycket får de än stoppar ned i fodret, fötterna fryser lik förbannat. Kanske är det något psykosomatiskt.

Får man börja äta pepparkakor nu?