Kartonger, kartonger, kartonger. Och så lite kartonger. Vår lilla Toyota måste på något sätt vara besläktad med Skalman, jag är övertygad, för hur allt det där går in övergår både mitt förstånd och naturens lagar. Och det är plats över! Det blir något att komma ihåg inför Ikea-besöket på lördag. Höhö. Lönehelg, långlördag och jul i faggorna. Lycka till Anna.

Anledningen till att backspegeln i vår bil numera är en överflödig inredningsdetalj utan praktisk funktion är att jag får nycklarna till lägenheten i morgon. Pappa och jag åker ner till Uppsala i morgon bitti; mamma valdes bort till fördel för några flyttkartonger (fast hon tror det är för att hon jobbar). Tanken är att vi sover i lägenheten och åker hem på lördag, efter ett besök på Ikea. Det ska mätas, packas upp, monteras gardinfästen, hängas gardiner... Pappa har tydligen packat sin slagborrmaskin för att göra hål i betongväggar, så det är bäst vi har något att borra.

För att undvika missförstånd vill jag upplysa om att JAG inte flyttar än på ett tag, det får vänta tills januari någon gång, beroende på när skolan börjar. Då blir det inflyttningsfest också, och för de inbjudna är det närvaroplikt. Jag är helt allvarlig. Jag bryr mig inte om hur ni fixar det. It's not optional.

I min eventuella frånvaro (datorn ska med och vi får se hur generösa Uppsalaborna är) tänkte jag lämna en liten karamell att för er att suga på, nämligen min hemsnickrade Paint-planlösning. Köksbordet är än så länge imaginärt och balkongen är i verkligheten inte randig, men i övrigt är det rätt likt om jag får säga det själv.