Varje morgon borde kickstartas med ett nationellt prov i matte c. Not! Men nu är det avklarat, woopdido utan sarkastisk underton. Lagom mör efter fyra timmar med mastodontprovet som förbrukade flera dagars hjärnaktivitet stapplade jag ut från det kvava uppehållsrummet, och min lärare undrade glatt vad jag nu skulle göra resten av terminen. Sovmorgon, var det i min mening uppenbara svaret. "Du kanske vill börja med D-kursen?" Lika glatt svarade jag "vi får se" och jag hoppas för hans skull att han inte tolkade det som ett medgivande.

Efter det är minnesbilderna något vaga, men jag tror jag lunchade med Emilie, träffade en flörtig bankman och virrade runt på stan. Till slut landade jag i en massagestol på pappas jobb och min gud, Jacuzzi har bestämt fått sällskap på "när-jag-blir-rik"-listan. I början kändes det lite som att stolen när som helst skulle kunna glufsa till och ta en tugga av en, men känslan passerade rätt snabbt. Tidsmässigt var det ungefär där min IQ nådde absoluta rock bottom.

Nu ska den här lobotomerade blondinen sammankalla de sista vakna hjärncellerna och i en gemensam kraftansträngning försöka organisera det sista av överlevnadsutrustningen för en vecka i London. Jag har paraply. Jag har raggsockor. Jag har dalahästar i choklad. Jag klarar mig nog.