Spindelkvinnan II


Nu ska ni få höra.

Med musik i öronen stod jag igår förmiddag och strök tvätt, lite lagom i min egen värld. Jag hade precis vikt ihop en av Nis pyjamaser och lagt den i högen med hennes färdigstrukna tvätt. När jag vänder mig om tillbaka mot strykbrädan ser jag någonting ur ögonvrån som inte stämmer.

Dramatisk paus för att höja spänningen.

På en av stolarna i köket har jag lagt min egen tvätt i en hög i väntan på strykning. Inget konstigt med det. Men vad tronar längst upp på klädhögen, om inte den största spindel jag någonsin sett i verkligheten, Skansen och liknande undantaget.

Trots att spindelskräck inte är en egenskap jag anser mig besitta, erkänner jag att jag skrek till i ren förvåning. Hade jag varit Thailand eller... eller Australien känns det kanske inte lika motiverat. Det är en del av paketet, om man säger så. Men England? I en Londonförort? Längst upp på min klädhög?

Runt 6-7 centimeter stor inklusive ben var den och svart med något slags lilaaktigt/grått mönster på "bumparna". Snabb som bara den sicksackade den fram och tillbaka över mina t-shirts.

När den första förvåningen lagt sig stod jag en stund och bara tittade på spindeleländet, som passande nog börjat borra in sig i min älskade Blodgivare-tröja. Jadu, tänkte jag, en av oss ska donera blod och inte är det jag.

What would McGyver do? Sannolikt inte vad McAnna gjorde - att hämta dammsugaren.

Efter en intensiv närkamp som involverade att en brun som t-shirt närapå slutade sina dagar i en dammsugarpåse, en Blodgivare-tröja som kastades på golvet och en mördarspindel som försökte gå till attack (jag lovar!) kunde jag andas ut och titulera mig vinnare av matchen. För säkerhets skull sög jag upp några myror efteråt för att distrahera spindeln inne i dammsugarpåsen, utifall att det nu skulle finnas någon spindel kvar att tala om.

Det får regna i fjorton dagar nu, det är värt det. Jag samexisterar gärna med alla planetens äckliga varelser så länge de håller sig på sin kant. Men när de tänjer på gränserna och börjar röra sig inne på mitt territorium - då har de skitit i det blå skåpet. Då är det krig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0