I morse vaknade jag med en strålande sol och blå himmel utanför fönstret, en total motsats till gårdagens ruskväder med regn, kastvindar och allmänna otrevligheter som följd. Så mycket lättare livet blir när solen skiner! Jag snoozade bara två gånger, sedan var jag redo att ta mig an dagen.

Det fanns inte särskilt mycket att göra i huset. Det som stod på listan klarade jag av på mindre än en timme, sedan gav jag mig ut på promenad. Jag har hittat en perfekt runda att gå! Genom villakvarteret, ut mot stora vägen, en bakväg in mot båtklubben och sedan längs med kanalen runt hela staden. Naturligtvis vet ni alla nu vilken väg jag pratar om. ;) Jag tog lite bilder idag för att lägga upp, men eftersom blogg-sidan strejkar får ni leva i välsignad ovisshet ett tag till. Det är i alla fall en jättemysig, lugn liten gångväg kantad av skog och ekorrar (ekorrar, de är överallt!) som tar ungefär en timme att gå. Nu har jag också fått det kompletterande paketet från mina föräldrar, bland annat innehållande mina gympaskor, så nu finns det inte längre några ursäkter!

Efter min raska promenad tittade jag runt lite i staden, köpte mig själv en doughnut bara för att det var fredag (som jag senare kastade efter ett par tuggor för den var äcklig, blä) samt postade några av de litterärt högklassiga vykort jag plitat ihop. Förhoppningsvis prickade jag också in rätt brevlåda, det lär vi ju märka om inte annat...

Under eftermiddagen - vad sjutton gjorde jag under eftermiddagen? Um... Nevermind. Ni kom i alla fall hem strax efter fyra. Tillsammans bakade vi sedan en blåbärs/jordgubbspaj, jag gav Ni måtten och hon hällde förtjust upp ingredienserna. Mental note: Måste skaffa svenska mått-saker. Jag blir tokig på alla cupar, ounces, tablespoons och allt vad de heter. Inte är de hela heller, utan 1/4 cup, 1/3 tablespoon... Grr. Som det är nu har jag ständigt recepthjälpen.se uppe på datorn och översätter matskedar och decilitrar än hit, än dit.

I alla fall resulterade våra gemensamma ansträngingar i en - om jag får säga det själv  (och det får jag ju, för det är min blogg, ha!) - förstklassig smulpaj. Mr D köpte med sig fish and chips hem till middag och vår paj fick bli efterrätten. Med sorg kan jag rapportera att begreppet "vaniljvisp" inte existerar i England, de äter i huvudsak grädde till alla sorters efterrätter (yuck!). Dock spred sig en konstig lukt i rummet när gräddburken öppnades, vilket till min stora förtjusning innebar att Mrs D trollade fram en låda vaniljglass. Men glädjen blev inte långvarig, då öppnandet av förpackningen avslöjade en orange-aktig sörja med en hinna av is längst upp. Och "äkta vaniljsmak"? Allting är relativt...

I en familj där bakning hittills varit ett okänt begrepp är det väldigt tacksamt att komma inseglande med "tigermuffins", "crumble-pie" och annat smått och gott. Nästa vecka tänkte jag försöka göra rulltårta med Ni. Stackarn såg alltdeles förvirrad ut när jag försökte förklara vad "rolling-cake" var för något...  

Helgens planer lyder som följer: i morgon ska jag ta det lugnt, alternativt åka till shoppingstaden Guildford cirka tjugo minuter bort. Väder och humör får avgöra. På söndag ska jag in till London igen, eventuellt i sällskap med den svenska au pair jag träffade i veckan. Enda problemet är att jag inte vet i vilken ände av stan jag ska börja - men det är ingenting jag är överdrivet orolig över...

Nu ska jag bege mig till mitt lilla krypin och ägna mig helhjärtat åt ett avsnitt Grey's Anatomy samt se om det går att få ned lite Daimchoklad (tack mamma och pappa!) ovanpå blåbärspajen. It's a dirty job, but...