Det vi inte kan få


Just nu sitter jag och tittar på den sista Daim-mjölkchokladkakan på skrivbordet. Tre bitar kvar and counting.

Det har fått mig att fundera. Varför har den chokladen plötsligt blivit så god nu när jag är i England? Om jag varit så besatt av den i Sverige hade jag köpt på mig en 10 chokladkakor hit ? men det gjorde jag inte. Hemma åt jag inte ens en varannan vecka. Så varför har det nu helt plötsligt blivit något jag längtar efter i så stor utsträckning som jag gör? Varför känns det som lilla julafton när jag öppnar ett paket hemifrån och hittar tre chokladkakor där? Smakar det så gott bara för att jag vet att jag inte kan köpa en ny när jag vill?

Efter att ha spenderat ett otal timmar på dagis, fritids med mera kan jag konstatera att de leksaker som är mest populära ? alla kategorier - är de som någon annan leker med. Det är ett mönster som i princip går igen i alla åldersgrupper på förskolorna. Vad tinget i sig är har ingen betydelse - det är ett objekt som har varit ointressant och sannolikt skulle förblivit så om inte någon annan visat intresse för det. Då blir det helt plötsligt mer åtråvärt än allt annat.

Och även som vuxna håller det i sig, även om vuxna är bättre på stå emot och dölja sina impulser. För trots att vi kan se andra och intala oss att vi egentligen inte skulle vilja ha det de har ? må det vara grannens nya Ferrari, fru/man eller utlandssemester - är det ändå en del av oss som inte helt kan släppa det. För att vi inte kan få det?

Varför är det så? Är det helt enkelt bara en av naturens nycker - något Gud (eller VemDetNuÄrSomStyrDärUppe) kastade in för att få lite mer action på Big Brother-klotet? Eller är vi människor i grunden konstruerade att vilja ha det andra har, helt enkelt för att det inte är vårt? På vilket sätt hjälper det oss i den naturliga urvalsprocessen? Hur befrämjar det vår fortsatta överlevnad? Genom att förhindra att vi missar någonting viktigt? Att skaffa oss ett försprång gentemot våra med/motmänniskor? Är det därför det vi inte kan få blir det som vi helst av allt vill ha?

Eller så är helt enkelt Daim-mjölkchoklad bara jäkligt gott.

Kommentarer
Postat av: kristin

man saknar inte kon förrän båset är tomt ;) haha

2007-01-25 @ 21:10:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0