Det var väl roligt - hurra...?

Blötsnö i luften, två centimeter - möjligen tre om man mäter lite godtyckligt - snö på marken, slask på vägarna och generellt trafikkaos.  "Schools closed after heavy snow" står det på BBC's hemsida. Bussarna, tågen och rälsen klarar inte ovädret och den oerhörda kylan (minus ett par grader). Vinterdäck är ett ototalt okänt begrepp - "Sätter ni snökedjor på bilarna i Sverige?" blev jag tillfrågad häromdagen. Mina ögonlober har värkt konstant i ett par dagar eftersom jag himlat så mycket med ögonen.

Under min tid i England har jag upplevt några av de absolut fulaste snögubbar - och jag använder termen "snögubbar" ytterst vårdslöst - jag någonsin sett. De lutar åt alla möjliga håll, ser ut att vara svårt angripna av mögel och liknar mer än något svältfödda får.

Utanför fönstret ser jag de stackars engelska barnen som är fullkomligt vindögda av förundran över det vita guldet. Iförd klädsel passande en expedition till Antarktis springer de förbi utanför på gångvägen och jag har möjlighet att iaktta hela processen - hur de tar sikte på en snöfläck där marken eventuellt inte syns igenom, tar sats och sedan kaaastar sig mot utvalda snöfläck. Exakt vad de sedan skriker till sina tillskyndade föräldrar när de ligger på mage med en centimeter tillplattad snö mellan sig och den asfalterade gångvägen hör jag inte genom mitt fönster - men jag anar, jag anar.

Undrar hur många Anja Pärsson som har födds i detta land och slutat sin framtida karriär vid exakt ett sådant tillfälle?