Om jordens befolkning kan delas upp i morgonmänniskor och kvällsmänniskor tillhör jag definitivt de senare, har alltid gjort. På kvällarna är jag som allra piggast och mest kreativ; redo att ta mig an världen och olika projekt som kan råka komma i min väg. I natt satt jag vid ettiden och fållade upp två kjolar, pigg som vi lär barn att lärkor och mörtar är (finns det belägg för det?). Ge mig de rätta verktygen en sen kväll och jag konstruerar ett botemedel mot HIV eller löser konflikten i Mellanöstern, jag lovar.

Annars har helgen gått i städandets och arbetets tecken. Jag har klippt gräsmattor; slipat fönsterkarmar i flera dammiga timmar; demonterat min gamla dator; slängt gamla cd- och dataskivor; städat rummet från grunden; gått igenom garderoberna och rensat ut på vinden. Hejdå gamla barnkläder, leksaker, böcker, gosedjur... Till och med adjöss med en del av mina Barbie-dockor.

Förutom att det blir mer plats (för nya saker) tillfredställer allt slängande mitt växande släng-behov. Jag vet inte exakt varför, men det har blivit alltmer markant efter studenten. Inbrotten har säkert bidragit de med. Jag njuter av att städa och slänga saker! Genom dumpandet av gammalt bagage lämnar jag plats för ett nytt liv. Släng shui, oui oui.