.. väntar aldrig för länge, tydligen. Det börjar lukta gott från grillen nu, men enligt pappas något relativa tidsuppskattningar rör det sig om runt en halvtimme innan vi får mat på bordet. Så jag tänkte: ett blogginlägg är säkert ett bra sätt att fördriva tiden och glömma den rasande hungern. Det går sådär hittills, kan jag säga.

Lekte turist idag med föräldrarna, båt på Siljan i två timmar. Jag vet, det är illa. Snart åker jag väl Vasaloppet också. Har äntligen hunnit med årets första dopp också. Allt uteliv i den strålande solen har gjort att jag har antagit en spännande nyans av rödbrun som dessutom kommer med specialeffekter i form av generell temperaturhöjning och fläckvis ömhet. On the bright side matchar jag nu första gången någonsin mina julröda arbetskläder, hurra!

Ja just det, resultatet från Cambridgeprovet har anlänt - jag fick ett stort A. Det var naturligtvis en glad nyhet, även om glädjen över att ha fått högsta betyg inte alls är lika stor som besvikelsen skulle ha varit över ett B. En som i alla fall kommer bli glad är min engelska engelskalärare, så fort jag får tummen ur och skriver henne ett mail som jag lovade innan jag for. Det står på den digra Att Göra-listan, någonstans efter att demontera min gamla dator och ringa frisören. Men vad vore poängen med en Att Göra-lista om man faktiskt gjorde sakerna som stod på den?

Jag ber om ursäkt för det osammanhängande inlägget och skyller allt på de saftiga köttbitarna som dansat framför mina ögon och skymt skärmen medan jag försökt skriva. Ett av de grundläggande skötselråden för en Anna är att se till att hon är mätt, or else suffer the consequences...