Idag ska vi öppna den andra luckan i Annas julkalender. Snart, men inte riktigt än. Först vill jag be känsliga tittare att avlägsna sig från skärmen. Inget skämt. Små barn, stora barn, personer i känslomässig obalans och övriga gör bäst i att omedelbart lämna bloggen.

Ni som är kvar, är ni verkligen beredda? Läsare som hängt med ett tag känner kanske igen klippet, vi har pratat om den förut. Ni vet vad jag pratar om och att det är dödens allvar här. Jag vet ju egentligen inte ens riktigt varför jag har med det i kalendern. Förmodligen är det en del i min bearbetningsprocess i att komma över traumat som Hagelbäcks matrast utgör. Om vi pratar om det tillsammans kanske det känns bättre sen? Ja. 

Skräck, oförståelse och rädsla är alla känslor som kommer över mig när jag ser detta gamla barnprogram från 1992. Enbart det faktum att SVT en gång betalat pengar till att producera denna galenskap får mig att för all framtid vilja bojkotta tv-licensen. Om det där är "fri television" så passar jag på den tacksåväldigtmycket.

Är ni beredda nu? Ni har fortfarande chansen att ångra er, krysset är där uppe i hörnet. Det är ingen här som dömer er om ni använder det.

Ersättningskrav för terapeutkostnader undanbedes vänligt men bestämt.