B som i Borlänge
Vilket skämt. Det vore synd att kalla förväntningarna höga när Lena och jag tog tåget ner i förmiddags, men väl på plats insåg vi att det inte var annat än rent pinsamt. Det kan inte enbart vara jag och min kräsenhet, Kupolen har verkligen gått ner sig.
Hela stället verkar under det senaste året på något mystiskt sätt ha förvandlats till ett stort vattenhål för fjortisar. Fjortiskläder, fjortisskor, fjortissmink, fjortissmycken, fjortisväskor, fjortisasseccoarer... för att inte tala om fjortisarna själva som tagit hela stället i besittning. Jag förespråkar omedelbart namnbyte till "Fjortis-Kupolen".
Jag såg tamejtusan inte en sak som jag övervägde att köpa. Inte en sak! Två timmar stod vi ut, varav hälften av tiden tillbringades på restaurang/café, innan vi röstade igenom förslaget om hemfärd snarast. Rys. Dessutom backfirade min fina plan med Upp-Till-20-kort i morse en halvtimme innan tåget gick då jag insåg att kortet verkligen är upp till tjugo, inte till och med året man fyller tjugo. Hej hej hutlösa biljettpriser. Nåja. Nu går i alla fall Tåg i Bergslagen med vinst det här kvartalet.
Dagens Tankar 30/8 2007
- Kattmynta på sprayflaska är en ren och skär bluff.
I en tid där design är superhett och inredningstidningar förökar sig i högre takt än bananflugor, när ska mobiltelefontillverkarna börja göra snygga telefoner?
Hur roligt är det inte med människor som envisas med att kalla allt slags snabbkaffe för "näskaffe" (Nescafé), oavsett märke?
I Know Who Killed Me - vad ni än gör, se den inte. Sådana filmer ska tigas ihjäl.
Mina vänner, alla våra fördomar var sanna. Att vara KomVux-elev är som att stå på gymnasiets VIP-lista.
- Ska det verkligen vara så här kallt i slutet på augusti? Det är ju så att man borde skaffa bil enbart för att ge växthuseffekten en liten knuff i rätt riktning.
Tillbaka Till Brottsplatsen
Så var man hemma igen, några erfarenheter och en förkylning rikare. Tågresan hem gick bra, fast jag febersov så djupt innan Katrineholm att jag nästan missade stationen. En bärbar dator gör under för tråkiga tågresor, och jag livade alldeles säkert upp stämningen för fler i vagnen med mitt Sex & the City-maraton. Hoppsan. Men sharing is caring och någon kanske lärde sig något på kuppen, vad vet jag.
Genomlevde min första KomVux-lektion idag. Spä-nnan-de. Gymnasiet, ja, vad säger man? Vore hemskt synd att påstå att jag saknat stället. Min hjärna har svårt med att jag har lektioner där igen och flera gånger ljudhallucinerade jag gamla klasskamraters röster (vilket bevisar min tes om att det inte bara finns ett begränsat antal utseenden här i världen, utan också röster). Läraren verkar i alla fall schysst - inga uppenbart sadistiska personlighetsdrag eller 666-tatueringar i nacken vad jag kan se, även om erfarenheten säger att det är för tidigt att uttala sig förrän betygen är satta.
Som terapi för min stackars febriga hjärna som fyllts med andragradsekvationer sedan arla morgonstund tänkte jag resten av kvällen försvinna in i Carrie, Samantha, Miranda och Charlottes värld. Mr Big slår visserligen inte på långa vägar McDreamy, men handväskorna och New York-shoppingen kommer säkert räcka för att mota bort de ettriga x:en och y:en som dansar för min inre syn när jag blundar.
Genomlevde min första KomVux-lektion idag. Spä-nnan-de. Gymnasiet, ja, vad säger man? Vore hemskt synd att påstå att jag saknat stället. Min hjärna har svårt med att jag har lektioner där igen och flera gånger ljudhallucinerade jag gamla klasskamraters röster (vilket bevisar min tes om att det inte bara finns ett begränsat antal utseenden här i världen, utan också röster). Läraren verkar i alla fall schysst - inga uppenbart sadistiska personlighetsdrag eller 666-tatueringar i nacken vad jag kan se, även om erfarenheten säger att det är för tidigt att uttala sig förrän betygen är satta.
Som terapi för min stackars febriga hjärna som fyllts med andragradsekvationer sedan arla morgonstund tänkte jag resten av kvällen försvinna in i Carrie, Samantha, Miranda och Charlottes värld. Mr Big slår visserligen inte på långa vägar McDreamy, men handväskorna och New York-shoppingen kommer säkert räcka för att mota bort de ettriga x:en och y:en som dansar för min inre syn när jag blundar.
Kaninen Är Grön I Ansiktet Av En Anledning
Nej, så illa var det faktiskt inte. I kön till Kanonen var jag måhända inte så kaxig att det störde, särskilt inte bredvid tjejen som Gud glömde dela ut självbevarelsedriften åt och som insisterade på att vi skulle sitta längst fram. Men jag åkte alltsammans, skrek och skrattade. Balder blev min favorit, medan jag fortfarande omöjligen tycka att Fritt Fall är annat än en utdragen ångestupplevelse - jag menar, vissa av mina mardrömmar handlar just om fria fall - men resten var faktiskt uteslutande skoj. Åtminstone i efterhand och med livet bevisligen i behåll.
På minussidan var det tjockt med folk = långa köer och så temperaturen - det blev kallt oväntat fort. Vi stod stundtals och hackade tänder i köerna till attraktionerna. Vattenattraktionerna fick skippade vi motvilligt, det var för kallt för att bli blöt. Burr. Hädanefter kommer min pashmina följa mig varthän jag än går.
Nu ska jag inleda Projekt Väcka Sofia så att den här dagen kan ta fart också. När vi kan gjort oss presentabla nog att vistas ute utan att skrämma små barn tänkte vi ta en vända nere på stan (underbara obyhålor som har öppet till fyra på söndagar!) och Sofia hade visst några sevärdheter att visa mig. I morgon bär det av hemåt till Allvaret och Matte C igen, men det förtränger jag så länge, tillsammans med priset SJ utkräver för att frakta hem mig.
På minussidan var det tjockt med folk = långa köer och så temperaturen - det blev kallt oväntat fort. Vi stod stundtals och hackade tänder i köerna till attraktionerna. Vattenattraktionerna fick skippade vi motvilligt, det var för kallt för att bli blöt. Burr. Hädanefter kommer min pashmina följa mig varthän jag än går.
Nu ska jag inleda Projekt Väcka Sofia så att den här dagen kan ta fart också. När vi kan gjort oss presentabla nog att vistas ute utan att skrämma små barn tänkte vi ta en vända nere på stan (underbara obyhålor som har öppet till fyra på söndagar!) och Sofia hade visst några sevärdheter att visa mig. I morgon bär det av hemåt till Allvaret och Matte C igen, men det förtränger jag så länge, tillsammans med priset SJ utkräver för att frakta hem mig.
Don't Feel Sorry For Me, Gothenburg
Sitter i Sofias lägenhet just nu med ett bredband som går så snabbt att sidorna nästan laddas innan man skrivit in hela adressen. Pust! Chokladen smälter i värmen, solen går långsamt ned och jag går runt med en känsla av utland i kroppen. Om det är miljöombytet, den ljumna värmen, lukten av stad eller något annat som gör det vet jag inte, men jag tycker om det.
Jag tycker om Göteborg också, vi kommer bra överens. Igår kväll när jag kommit ned satte Sofia och jag oss på en uteservering med varsin latte och småpratade till elvasnåret i den ljumma augustikvällen. Bara en sådan sak.
Vädret var absolut strålande idag. På förmiddagen sightseeade vi lite, Sofia visade mig runt i stan. Vi kikade i butiker och åt en god lunch på en uteservering vid saluhallen. Vid halv två började Sofia jobba så jag blev lämnad åt mitt öde bland affärerna i stan. Mitt i alltsammans kom Sofia på att jag hade hennes jobbnyckel, vilket innebar en utflykt till Sahlgrenska med både spårvagn och bussbyten inblandat. Jag säger då det, det är minsann inte alla som får uppleva Endokrinologen under ett Göteborgsbesök!
Om någon timme återvänder Sofia förhoppningsvis från plåsterhuset och jag har planer på att lura ut henne på en fika. Jag menar, har fiken öppet till elva är man en dålig människa om man inte tar vara på det. I morgon ska vi bland annat på Liseberg. Jag ska åka allt, var min inställning tills Sofia drog mig till minnes vilka attraktioner som faktiskt finns där och resonemanget förvandlades kvickt till "jag åker det du tvingar mig". Vilket hon kommer göra. Oh dear Lord...
SJ, SJ, Gamle Vän...
Om cirka en timme går tåget mot Göteborg, förhoppningsvis med mig på det. Eller ja, eftersom vi trots allt lever i ett land där SJ har hand om en stor del av tågförbindelserna ska jag väl säga att det är tåget mot Stockholm. På min (tilltänkta) färd söderut ska jag nämligen byta tåg två gånger - i Sala och i Katrineholm, vardera med ungefär tio minuters marginal mellan bytena. Vad säger ni om de oddsen?
Som förströelse under de sju tågtimmarna har jag följande: boken Pappersväggar av John Ajvide Lindqvist (je t'aime!); tre säsonger Sex & the City; 20 gb musik och - *trumvirvel* - en räknebok i Matte C. Jag vet, jag vet, men jag vill så gärna tro att jag kommer sitta böjd nonstop över min mattebok likt en karaktär ur SJ:s reklamfilmer (Man kan få mer gjort på tre timmar än tre år) att jag inte riktigt kan förmå mig att lämna den hemma. Dessutom tycker jag väl att släpandet av ett par kilo bok borde ge någon slags ambitionspoäng eller åtminstone liten stjärna på himlen. Eller?
Bah, strunt samma. Nu ska jag se hur min kycklingsallad mår och leta plastgaffel. På återseende... inshSJ, förstås.
Som förströelse under de sju tågtimmarna har jag följande: boken Pappersväggar av John Ajvide Lindqvist (je t'aime!); tre säsonger Sex & the City; 20 gb musik och - *trumvirvel* - en räknebok i Matte C. Jag vet, jag vet, men jag vill så gärna tro att jag kommer sitta böjd nonstop över min mattebok likt en karaktär ur SJ:s reklamfilmer (Man kan få mer gjort på tre timmar än tre år) att jag inte riktigt kan förmå mig att lämna den hemma. Dessutom tycker jag väl att släpandet av ett par kilo bok borde ge någon slags ambitionspoäng eller åtminstone liten stjärna på himlen. Eller?
Bah, strunt samma. Nu ska jag se hur min kycklingsallad mår och leta plastgaffel. På återseende... inshSJ, förstås.
AK - Anonyma KomVux-elever
- Hej jag heter Anna och jag är alk... KomVux-elev.
- Hej Anna.
De hade ett upprop. Jag skojar inte, ett verkligt upprop. AA har som jag förstått åtminstone den goda smaken att inte avslöja efternamn. Här hade de inga såna hämningar. "Kalle Svängbuk, är han är?" På skolan hade de insett att denna typ av möten inte är något att skylta med och följaktligen fanns det på morgonen ingen information uppsatt om vart vi förtappade själar skulle hålla hus. Jag fick antasta en SYO-vägledare som, i enlighet med sin yrkeskårs hederskodex, inte hade någon aning om någonting och en för mig okänd man i snickarbyxor innan jag kom rätt.
I ett avlägset hörn av aphuset har de gömt undan KomVux, antagligen för att minimera risken att exponera vuxeneleverna för omvärldens fördömande blickar. Där kunde vi njuta av en nerhottad overheadpresentation framförd av den rektor som dragit kortaste strået vid utlottningen av ansvarsområden, flanerad av två kvinnor vars enda synbara uppgift var att småskratta åt sin chefs skämt.
Ni vet de där välklädda människorna på kaféer som ser Jätteviktiga ut med sina bärbara datorer och dricker cappuccino? Det var jag idag, mitt försök till återhämtning efter Mötet. Just nu sitter jag och lurkar på pappas kontor i väntan på att örnen från norr, aka Lena, ska landa. Tillsammans ska vi försöka trösta och övertyga varandra vi må vara KomVux-elever, men vi har ett människovärde ändå...
- Hej Anna.
De hade ett upprop. Jag skojar inte, ett verkligt upprop. AA har som jag förstått åtminstone den goda smaken att inte avslöja efternamn. Här hade de inga såna hämningar. "Kalle Svängbuk, är han är?" På skolan hade de insett att denna typ av möten inte är något att skylta med och följaktligen fanns det på morgonen ingen information uppsatt om vart vi förtappade själar skulle hålla hus. Jag fick antasta en SYO-vägledare som, i enlighet med sin yrkeskårs hederskodex, inte hade någon aning om någonting och en för mig okänd man i snickarbyxor innan jag kom rätt.
I ett avlägset hörn av aphuset har de gömt undan KomVux, antagligen för att minimera risken att exponera vuxeneleverna för omvärldens fördömande blickar. Där kunde vi njuta av en nerhottad overheadpresentation framförd av den rektor som dragit kortaste strået vid utlottningen av ansvarsområden, flanerad av två kvinnor vars enda synbara uppgift var att småskratta åt sin chefs skämt.
Ni vet de där välklädda människorna på kaféer som ser Jätteviktiga ut med sina bärbara datorer och dricker cappuccino? Det var jag idag, mitt försök till återhämtning efter Mötet. Just nu sitter jag och lurkar på pappas kontor i väntan på att örnen från norr, aka Lena, ska landa. Tillsammans ska vi försöka trösta och övertyga varandra vi må vara KomVux-elever, men vi har ett människovärde ändå...
Dagens Tankar 16/8 2007
- Man ska inte googla sjukdomar eller besvär, ens för skojs skull. Det slutar bara med att man får fem nya.
- Varför spricker äggulor om man strör salt på dem? (Jon, vår egen lilla Falkman in spe?)
- Vad står det egentligen bakom kontrollrutan som gör Trisslotten ogiltig ifall man skapat den? Står det ens något eller är det bara en buffert så att de allra dummaste inte ska vinna pengar? Typ Blåst på två miljoner, idiot?
- 700 spänn för en grafritande miniräknare. Fy fan vad jag ska rita grafer i höst.
- Varför vaknar jag alltid efter tupplurar, hur korta de än är, med ledsen tvättbjörns-looken och känslan av att något dött frotterat sig med min mun?
- En hund. En gård stor som en fotbollsplan. Närmare tjugo människor. Och byrackan kräks just på min högra sko.
Mindre Koffein, Mer Zen Tack!
Med ett samtal förvandlades min första semestervecka raskt till en femdagars arbetsvecka. Happ. Notera att jag ej klagar, bara konstaterar faktum. Ett annat faktum är att mitt sociala liv numera är officiellt dödförklarat. Det är bara jordfästningen kvar. Jag ber om ursäkt, mina vänner - jag lovar bättring så fort jag minns hur man beter sig i sociala sammanhang.
Som ett led i nedrustningen av mitt sociala liv blev det inte heller något med Göteborg den här veckan, får se om jag kan komma ner till nästa vecka eller möjligen veckan därpå. Det känns lite dumt - har man lovat så har man och jag vill verkligen ner. Allt är så jädra rörigt just nu åt alla möjliga håll och jag känner verkligen att jag har noll koll kokos-jävla-boll, vilket inte är the place to be för ett kontrollfreak.
Men, men. Vilken idiot som helst kan hantera ordning, men det krävs faktiskt ett geni för att behärska ett kaos. Det sägs ju också att utan vänner får man luta sig mot floskler, så det får bli jag och min nyvunna bästis Det-som-inte-dödar-en ett tag framåt. Fånga dagen!
Som ett led i nedrustningen av mitt sociala liv blev det inte heller något med Göteborg den här veckan, får se om jag kan komma ner till nästa vecka eller möjligen veckan därpå. Det känns lite dumt - har man lovat så har man och jag vill verkligen ner. Allt är så jädra rörigt just nu åt alla möjliga håll och jag känner verkligen att jag har noll koll kokos-jävla-boll, vilket inte är the place to be för ett kontrollfreak.
Men, men. Vilken idiot som helst kan hantera ordning, men det krävs faktiskt ett geni för att behärska ett kaos. Det sägs ju också att utan vänner får man luta sig mot floskler, så det får bli jag och min nyvunna bästis Det-som-inte-dödar-en ett tag framåt. Fånga dagen!
Nattugglerier
Om jordens befolkning kan delas upp i morgonmänniskor och kvällsmänniskor tillhör jag definitivt de senare, har alltid gjort. På kvällarna är jag som allra piggast och mest kreativ; redo att ta mig an världen och olika projekt som kan råka komma i min väg. I natt satt jag vid ettiden och fållade upp två kjolar, pigg som vi lär barn att lärkor och mörtar är (finns det belägg för det?). Ge mig de rätta verktygen en sen kväll och jag konstruerar ett botemedel mot HIV eller löser konflikten i Mellanöstern, jag lovar.
Annars har helgen gått i städandets och arbetets tecken. Jag har klippt gräsmattor; slipat fönsterkarmar i flera dammiga timmar; demonterat min gamla dator; slängt gamla cd- och dataskivor; städat rummet från grunden; gått igenom garderoberna och rensat ut på vinden. Hejdå gamla barnkläder, leksaker, böcker, gosedjur... Till och med adjöss med en del av mina Barbie-dockor.
Förutom att det blir mer plats (för nya saker) tillfredställer allt slängande mitt växande släng-behov. Jag vet inte exakt varför, men det har blivit alltmer markant efter studenten. Inbrotten har säkert bidragit de med. Jag njuter av att städa och slänga saker! Genom dumpandet av gammalt bagage lämnar jag plats för ett nytt liv. Släng shui, oui oui.
Annars har helgen gått i städandets och arbetets tecken. Jag har klippt gräsmattor; slipat fönsterkarmar i flera dammiga timmar; demonterat min gamla dator; slängt gamla cd- och dataskivor; städat rummet från grunden; gått igenom garderoberna och rensat ut på vinden. Hejdå gamla barnkläder, leksaker, böcker, gosedjur... Till och med adjöss med en del av mina Barbie-dockor.
Förutom att det blir mer plats (för nya saker) tillfredställer allt slängande mitt växande släng-behov. Jag vet inte exakt varför, men det har blivit alltmer markant efter studenten. Inbrotten har säkert bidragit de med. Jag njuter av att städa och slänga saker! Genom dumpandet av gammalt bagage lämnar jag plats för ett nytt liv. Släng shui, oui oui.
Dagens Tankar 11/8 2007
- Hur vet värktabletterna egentligen vart det gör ont?
- Det finns en jädrans massa saker som är roligare än att slipa fönsterkarmar. Tandläkarbesök, till exempel.
- Är det inte lite rörande att man fortfarande kan bli utnämnd till datorgeni enbart genom att kunna lokalisera Caps Lock-tangenten?
- Trädsymbolen som matteböckerna från Matematik 3000 använder är i princip identisk med Mulberrys logo. Plagiat!
- Varför gäller inte garantin på min dator om jag pillar bort de fula klistermärkena vid tangentbordet?
- "Kökkenmödding" måste vara ett av de härligaste orden någonsin.
IKEA Über Alles
Eftersom "ta det lugnt" och jag aldrig kommit särskilt bra överens steg familjen upp i ottan i morse för en heldag på Imperium Kamprad i Gävle. Ny kudde, knoppar till garderoben och sänglampa stod på min inköpslista och möjligen för första gången någonsin kom jag faktiskt hem med exakt det jag föresatt mig att inskaffa.
Under dagens fältstudier har jag kommit på hemligheten med IKEAs framgång, och det är inte platta paket som de själva påstår. Det är ju påsarna - de gula, stora IKEA-påsarna! För vad är det första folk gör när de kommer in i ett IKEA-varuhus? Jo, hämtar en eller ofta flera påsar. Sedan springer hela familjen runt och hittar fantastiskt billiga nästanbrasaker som alla försvinner ned i påsen. Och alla som någonsin varit på IKEA vet ju att de där kassarna omfattas av samma universella lag som Skalmans skal - det finns plats för allt utom månraketer, Atlantångare och bokhyllan Billy.
När man sedan efter någon timmes köande börjar plocka upp påsens tills synes outsinliga innehåll på det strategiskt korta varubandet (som genialiskt eliminierar all betänketid mellan upplockning-betalning) och upptäcker att de fantastiskt billiga sakerna tillsammans kanske inte är så fantastiskt billiga, då är det alldeles för sent för att ändra sig. Då är det bara att rota fram IKEA family-kortet och intala sig själv att femhundrapacket värmeljus Storbrand säkert är exakt vad farfar vill ha i julklapp.
Och allt tack vare de gula påsarna.
Under dagens fältstudier har jag kommit på hemligheten med IKEAs framgång, och det är inte platta paket som de själva påstår. Det är ju påsarna - de gula, stora IKEA-påsarna! För vad är det första folk gör när de kommer in i ett IKEA-varuhus? Jo, hämtar en eller ofta flera påsar. Sedan springer hela familjen runt och hittar fantastiskt billiga nästanbrasaker som alla försvinner ned i påsen. Och alla som någonsin varit på IKEA vet ju att de där kassarna omfattas av samma universella lag som Skalmans skal - det finns plats för allt utom månraketer, Atlantångare och bokhyllan Billy.
När man sedan efter någon timmes köande börjar plocka upp påsens tills synes outsinliga innehåll på det strategiskt korta varubandet (som genialiskt eliminierar all betänketid mellan upplockning-betalning) och upptäcker att de fantastiskt billiga sakerna tillsammans kanske inte är så fantastiskt billiga, då är det alldeles för sent för att ändra sig. Då är det bara att rota fram IKEA family-kortet och intala sig själv att femhundrapacket värmeljus Storbrand säkert är exakt vad farfar vill ha i julklapp.
Och allt tack vare de gula påsarna.
Sicken Dag!
Sista dagen på jobbet avklarad och det var, som man säger, ingen picknick precis - jag fick då göra rätt för mig till sista minuten. Klockan 14.30 var mitt arbete avklarat och jag sa adjö till mina gamlingar med lite blandade känslor. 14.31 - jag skojar verkligen inte - ringde de från telefonförsäljarejobbet som jag sökt och jag fann mig själv stå i jobbets tvättstuga och febrilt försöka minnas mina bra egenskaper och varför deras aktier kommer stiga med 100% om de anställer mig.
Utan att jag kan redogöra exakt för hur det gick till hade jag plötsligt en anställningsintervju inbokad två timmar senare, 16.30 - precis nog med tid för mig att hinna hem, duscha samt flippa ur och in. Nu är ju jag definitivt inget opartiskt vittne, men jag tror att intervjun gick rätt okej - det jag minns av den i alla fall. For what it's worth vill jag definitivt ha jobbet. Nästa vecka visar det väl sig om sibyllan Annas spådom slår in, då är det dags för en andra intervju för dem som gått vidare till slutspel. Densomleverfår.se indeed.
Nu ska jag testa att andas ett tag, sedan gå och sova i något dygn eller så. Eventuellt blir det en omväg förbi köket och en kladdkaka på väg till sängen (jag måste faktiskt äta mer kolhydrater!), men det beror på vad ögonlocken säger. Just nu känner de sig rätt nere.
Utan att jag kan redogöra exakt för hur det gick till hade jag plötsligt en anställningsintervju inbokad två timmar senare, 16.30 - precis nog med tid för mig att hinna hem, duscha samt flippa ur och in. Nu är ju jag definitivt inget opartiskt vittne, men jag tror att intervjun gick rätt okej - det jag minns av den i alla fall. For what it's worth vill jag definitivt ha jobbet. Nästa vecka visar det väl sig om sibyllan Annas spådom slår in, då är det dags för en andra intervju för dem som gått vidare till slutspel. Densomleverfår.se indeed.
Nu ska jag testa att andas ett tag, sedan gå och sova i något dygn eller så. Eventuellt blir det en omväg förbi köket och en kladdkaka på väg till sängen (jag måste faktiskt äta mer kolhydrater!), men det beror på vad ögonlocken säger. Just nu känner de sig rätt nere.
Den Som Väntar På Entrecôte...
.. väntar aldrig för länge, tydligen. Det börjar lukta gott från grillen nu, men enligt pappas något relativa tidsuppskattningar rör det sig om runt en halvtimme innan vi får mat på bordet. Så jag tänkte: ett blogginlägg är säkert ett bra sätt att fördriva tiden och glömma den rasande hungern. Det går sådär hittills, kan jag säga.
Lekte turist idag med föräldrarna, båt på Siljan i två timmar. Jag vet, det är illa. Snart åker jag väl Vasaloppet också. Har äntligen hunnit med årets första dopp också. Allt uteliv i den strålande solen har gjort att jag har antagit en spännande nyans av rödbrun som dessutom kommer med specialeffekter i form av generell temperaturhöjning och fläckvis ömhet. On the bright side matchar jag nu första gången någonsin mina julröda arbetskläder, hurra!
Ja just det, resultatet från Cambridgeprovet har anlänt - jag fick ett stort A. Det var naturligtvis en glad nyhet, även om glädjen över att ha fått högsta betyg inte alls är lika stor som besvikelsen skulle ha varit över ett B. En som i alla fall kommer bli glad är min engelska engelskalärare, så fort jag får tummen ur och skriver henne ett mail som jag lovade innan jag for. Det står på den digra Att Göra-listan, någonstans efter att demontera min gamla dator och ringa frisören. Men vad vore poängen med en Att Göra-lista om man faktiskt gjorde sakerna som stod på den?
Jag ber om ursäkt för det osammanhängande inlägget och skyller allt på de saftiga köttbitarna som dansat framför mina ögon och skymt skärmen medan jag försökt skriva. Ett av de grundläggande skötselråden för en Anna är att se till att hon är mätt, or else suffer the consequences...
Lekte turist idag med föräldrarna, båt på Siljan i två timmar. Jag vet, det är illa. Snart åker jag väl Vasaloppet också. Har äntligen hunnit med årets första dopp också. Allt uteliv i den strålande solen har gjort att jag har antagit en spännande nyans av rödbrun som dessutom kommer med specialeffekter i form av generell temperaturhöjning och fläckvis ömhet. On the bright side matchar jag nu första gången någonsin mina julröda arbetskläder, hurra!
Ja just det, resultatet från Cambridgeprovet har anlänt - jag fick ett stort A. Det var naturligtvis en glad nyhet, även om glädjen över att ha fått högsta betyg inte alls är lika stor som besvikelsen skulle ha varit över ett B. En som i alla fall kommer bli glad är min engelska engelskalärare, så fort jag får tummen ur och skriver henne ett mail som jag lovade innan jag for. Det står på den digra Att Göra-listan, någonstans efter att demontera min gamla dator och ringa frisören. Men vad vore poängen med en Att Göra-lista om man faktiskt gjorde sakerna som stod på den?
Jag ber om ursäkt för det osammanhängande inlägget och skyller allt på de saftiga köttbitarna som dansat framför mina ögon och skymt skärmen medan jag försökt skriva. Ett av de grundläggande skötselråden för en Anna är att se till att hon är mätt, or else suffer the consequences...
Spiderpig, Spiderpig... *asg*
Efter sex arbetsdagar och sju bedrövelser är jag äntligen ledig. Hurra! I en dag. Men ändå. Nu har jag ställt upp så mycket för folk till höger och vänster att om inte det här ger mig bra karma så vet jag inte vad. Eftersom mitt liv uteslutande bestått av kaffe-äta-kaffe-jobba-kaffe-sova-kaffe de senaste två veckorna har jag inte heller något spännande att blogga om. I alla fall inte sådant min vän sekretessen godkänner att jag berättar.
Efter jobbet igår tog Lena och jag en fika - the mother of all chokladmuffins på Kaffestugan, Guinness rekordbok nästa - och såg Simpsons-filmen. Bra var den, men inte helt oväntat lite hypad. Spiderpig, spiderpig var filmens självklara höjdare. Så dumt, så klockrent.
Två dagar kvar på jobbet nu. Glurp. Verkar som att planerna för min höst/vår håller på att arrangeras om, men vi får la se vart det landar. Två saker vet jag i alla fall att jag ska göra - börja med Matte C i augusti och åka ned till Göteborg. The rest, gott folk, is still unwritten.
Efter jobbet igår tog Lena och jag en fika - the mother of all chokladmuffins på Kaffestugan, Guinness rekordbok nästa - och såg Simpsons-filmen. Bra var den, men inte helt oväntat lite hypad. Spiderpig, spiderpig var filmens självklara höjdare. Så dumt, så klockrent.
Två dagar kvar på jobbet nu. Glurp. Verkar som att planerna för min höst/vår håller på att arrangeras om, men vi får la se vart det landar. Två saker vet jag i alla fall att jag ska göra - börja med Matte C i augusti och åka ned till Göteborg. The rest, gott folk, is still unwritten.
Spiderpig, spiderpig
Does whatever spiderpig does
Can he swing from a web?
No he can't cause he's a pig
LOOOOOK OUT
Here comes the spiderpig...
Dagens Tankar 3/8 2007
- Andra augusti var inte bara Karin-dagen, utan även Internationella Skitdagen. Vilken #"/!%¤& dag.
- Varför kan jag inte ändra kategori på mina blogginlägg i Netscape?
- Varför kan äldre människor rabbla en massa augustinamnsdagar i rad? Per, Karin, Tage, Arne, Ulrik, Sixten... Testa själv på någon mor- eller farförälder, det är ju skumt på riktigt! Varför just augusti? På vilket sätt befrämjar sådan kunskap artens fortlevnad? Eller hade de svårt att fylla ut undervisningstiden i skolan förr utan värdefulla ämnen som Datakunskap A och detta var resultatet?
- Att bandagera en kattfot är inte så lätt som det låter.
- Att se en självömkande katt överdrivet hoppa runt på tre ben har ett större underhållningsvärde än man kan tro.
- Mjukistärningar i backspegeln måste vara ett av naturens sätt att varna för att ägarens gener inte kommer göra ens släktträd något gott.
